men jag var bara inte där
utan jag var med också :D
I Tisdags frågade Läraren om det var någon av oss som ville vara med och dansa på Sommar-Festivalen som skulle hålla till i Ueno. Först hade jag inte så mycket intresse, jag tänkte att jag skulle vara för stel, lång och ha för stora fötter för att vara med haha,
men när jag sedan träffade Shu så övertalade hon mig.
Vi gick och övade och lärde oss stegen och rörelserna för första gången i Torsdags. I onsdags hade jag nämligen inte tid. Det var även efter den övningen som det gick upp för mig att det bara var två dagar kvar tills vi skulle framträda. Oish! (Och jag som har svårt att tänka snabbt och lära mig rörelser sådär bara på en gång, fick lite smått panik. Inte ville jag vara med och dansa framför minst 100 pers och Tv om jag skulle göra fel hela tiden. Visste inte ens vilka fötter jag skulle röra på, haha!
Men jag fick låna en dvd av den snälle "kabuki"-läraren (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kabuki) - och på Fredagen hörde dom av sig att vi kunde komma och öva igen, så när jag gick och la mig i Fredags kväll så hade jag typ dansat bort fötterna för att det skulle sitta någorlunda bra^^ Det kändes helt okej faktiskt.
Så igår (Lördag) skulle vi ses klockan 9.30, för att bli sminkade och påklädd i kimonon (Yukata - http://sv.wikipedia.org/wiki/Yukata)
Man blev ju lite paff över hur mycket dom får in där under kimonon egentligen utan att det syns och utan att man känner sig tjock.
Först underkläder som bestod av ett par väldigt mjuka bomullsbrallor (man kunde inte ta miste på att det var underkläder, utan de hade sådan där spets nere i kanterna och såg "underbralliga" ut. Nästan så man ville skrika till när pojkarna såg dem haha)- och sedan en mjuk "omlottsskjorta".
Över så skulle man sedan ha en till "omlottsskjorta", och även på den så fick man en lite tjockare som har den där kragen som syns bakom yukatans krage (hoppas ni förstår lite vad jag menar iaf haha).
Sedan så kom Yukatan, som på ett speciellt sätt ska omlottas och knytas upp så att man får som en stor tygflik uppe vid magen.
Det blev uppknytet av ett litet band, som sedan följdes av ett gummiband med spänne som håller yukatan på plats. Och sedan kom ett till band som knöts över den här fliken. Över DET bandet kom sedan ett bredare band som skulle hålla själva "fliken" på plats.
Efter det breda bandet så kom sedan som en tjock och hård platta. (Som liksom håller ut obin över magen -
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Obi) . (Där kan man sedan peta ned diverse föremål som man vill ha med sig på sin färd. Min blev fylld av en spegel, extra foundation, en liten handduk, skräp och karameller:P )
Ja, och sedan kom Obin då, som först omlottas några varv runt magen, för att sedan knytas där bak till (i vårat fall en söt rosett)
Vi hade även Tabi(s) på oss som är som tådelade strumpor (i två delar) http://sv.wikipedia.org/wiki/Tabi
Och eftersom jag har hela 26 cm i storlek på mina fötter, så fick jag ha ett par annorlunda "tofflor" (Minns självklart inte vad skorna heter just nu haha)
Sminkningen och håret fixade lärarna, och man kände sig liksom "Japanig" efter.
Allt detta gjorde även så att man kände sig mer graciös när man skulle dansa.
Nu kommer det en bildbomb, men eftersom Mamma inte kollar sin facebook så ofta, och pappa mfl. inte har någon så får dom se här istället:)
 |
| Såhär såg jag ut i min Yukata och allt. Dock så glömde jag att ta bort nagellacket och det var ju inget som dom hade, helst inte långa "häx-naglar med glitter på, haha. Men när vi var på ett av ställena där vi skulle uppträda så var det en äldre fotograf som gärna ville ta ett kort när jag stod med speciellt händerna synliga över bröstkorgen. Han tyckte att dom var fina sa han, så det var ju tur ( ；∀；) (Bild lånad av Shu) |
 |
| Övade mitt leende massor igår. Det känns urknäppt att dra upp mungiporna så mycket, känns nästan som att man visar hela tandköttet och ser jätterolig ut. Men det visar sig ju på korten att det inte är så:o Måste vänja mig, haha! (Bild lånad av Shu) |
 |
| Dansa, dansa. Det kändes bra att man faktiskt kunde alla steg och kunde nynna på låten på samma gång. Något säker måste man ju få känna sig:) (Lånad av Shu) |
 |
| (Lånad av Shu) |
 |
| (Lånad av Shu) |
 |
| (Lånad av Shu) |
 |
| Såhär såg det ut i Håret. Japanerna verkar ju vara proffs på att fixa till hår. Allas hår såg ut som i en film tycker jag:). |
 |
| Kabuki- Läraren lärde oss en pose. Jag skulle dock ha böjjt mer på bena, tror jag:) |
 |
| Jag och Shu tog massor av bilder tillsammans, men jag lägger bara upp några. Se vad fina vi är tillsammans:) (Shu e proffs på att se bra ut i kameran, jag är bara nybörjare som sagt med mitt "vita" leende haha. (lånad av Shu) |
 |
| (Lånad av Shu) |
 |
| Dags för läppstift. Shu längst till höger, Nya i mitten, och en av våra lärare till vänster. Minns dock inte vad hon hette, dumma jag.. |
 |
| Så var det dags! (Lånad av Ulrika) |
Klockan 11.45 nånting så hoppade vi in i minibussen och begav oss mot Ueno där vi skulle uppträda först på Ueno Station klockan 13.40, och sedan på en scen i Uenoparken klockan 16.30.
Min svenska kompis som också har pluggat på Manabi kom för att titta,
det blev jag mycket glad för:)
 |
| Dansen på Stationen! Jag var längst, iaf, haha. (Lånad av Ulrika) |
Jag vågade inte vara linslus, men där vi stod för att vänta på våran tur att uppträda, så märkte jag i ögonvrån hur folk stannade till för att begrunda den stora, utländska dansaren. Några gånger tog dom bilder, nån gång kom någon fram och sa "lycka till", en tjej ville gärna vara med på kort med mig och jag kände mig allmänt poppis faktiskt, haha. (Vilket jag tycker att man förtjänar då och då, man blir liksom så glad i själen och självförtroendet går ju upp nåt steg. :) Jag blir lycklig och tårmild.
 |
| Efter det första uppträdandet så hade vi rast i några timmar. Vi fick te, onigiris och karameller för att hålla oss pigga och glada. (lånad av Shu) |
 |
| Dans på scen i Ueno parken. (Lånad av Ulrika) |
 |
| Shu, jag, och Kabuki-läraren i bakrunden. Fick dock ingen chans att ta nån bild med honom den här gången^^ (Lånad av Shu) |
 |
| Uppfriskande efter andra och sista uppträdandet. (Bild lånad av Shu) |
 |
| Och här är vi, alla dansare:') Jag hade verkligen JÄTTEKUL! (Bild lånad av Ulrika) |
Ja, superkul hade jag:D Så kul att när det var dags att gå hem efter att vi tagit av oss de nersvettade kläderna, så ville jag inte lämna huset, och när jag kom hem så var jag rastlös och irriterad, som att något fattades mig.
Hade jag kunnat så hade jag dansat varje dag, burit kimono eller yukata varje dag, och träffat vänliga människor varje dag.
Det här med uppmärksamheten var ju bara ett stort plus för mig. Många vet hur mitt självförtroende kan dala och hur jag då bara vill låsa in mig på mitt rum. Det är ju fortfarande något som jag måste jobba på såklart, för att liksom iaf hålla det över 50 hela tiden. Idag for det upp till ungefär 90.
Men det jag vet är att man inte vinner något på att vara ego, fåfäng eller divig. Jag försöker så gott jag kan att visa hur glad jag är inombords (även om mitt lite allvarliga stenbocks-ansikte döljer det väl).
Men idag så fann jag något, både för att jag märker hur folk kan vara så vänliga, (japaner är ju underbara), hur kul det faktiskt är att dansa och uppträda, och för att jag lärt mig något mer om mig själv:)
Kabuki-läraren kommer att höra av sig till oss Manabi-studenter när dom ska öva dans igen och kanske uppträda igen. Då ska jag absolut vara med! Jag ska även öva de här dansstegen typ varje dag för att kunna bli bättre (tills nästa år hoppas jag ju, om jag nu är kvar vilket jag just nu hoppas myyyycket!).
Det var allt för idag:) Det var fullt av kameramän på festivalen, och varje år så läggs en video upp på när den här dansen görs. Jag kommer att lägga upp den videon så fort att den kommit ut på Youtube.
Då får vi se om jag kom med (kan ju hända att dom undvek mig eftersom jag var så nervös och gjorde några små fel här och var, haha!. Men ni kan iaf se hur fint alla andra dansade och hur mysigt det var:)
Hej, svejjs:D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar