Bara roligt, fast mest kanske för mig:)
Jag var verkligen skittrött och trodde att jag skulle somna sittandes när som helst.
Vi hade börjat med en ny grammatik som man använder när man t ex vill säga - Precis när jag såg min lärare, så kom jag på att jag glömt bort att vi hade ett prov idag.
Jag var seg, men lyckades ändå vara med dom andra på att omvandla verb som läraren gav oss så att det gick att säga med själva verbet. ta-totan.
Så frågade läraren om någon annan hade ett förslag. En i klassen sa då - Precis när jag glömt min plånbok så mådde jag illa. (måste påpeka att det är svårt ibland att veta vad ett verb betyder när man endast får det förklarat på Japanska)
Läraren sa "eh?" och sen visade hon hur det skulle se ut om man mådde illa efter att man precis glömt sin plånbok.
Haha, inget ont mot den som sa det, men jag var så trött att jag skrattade med ett barnsligt skratt över hela klassrummet. Folk tystnade, men fortsatte sedan kort därefter med att komma med fler förslag. (pinsam tystnad?)
Jag kunde inte sluta skratta, så jag satt ihopkurad på min plats och fnissade ett långt tag därefter.
Det är inte ofta någon skrattar rakt ut i klassrummet (inte någon gång tror jag i våran klass då jag varit med iaf), så visst var det lite pinsamt, men ändå sååå roligt:) Och så var jag pigg igen!
_____________________________________________________________________
Ja, nu var det ju verkligen ett tag sedan jag skrev i bloggen. Men jag har fått påminnelser från några som troget följer min blogg och jag tänkte försöka ge mig på det här med bloggandet igen.
Mycket har hänt sedan sist såklart. Jag har nu 4!! mappar med en massa bilder varav två som jag bara lagt ut på facebook. Sorry sorry, tänkte inte på att det finns vissa som faktiskt inte använder sig av Fejjan så även för deras skull ska jag försöka lägga ut lite då och då.
Men nu kommer det ett massinlägg! Myche kommer det att bli,
och mycket Intresseklubben för den delen:) Men mest bilder!
Jag får helt enkelt dela upp inlägget i 4 delar. ska försöka att lägga ut alla 4 nu i veckan...
Kör
Kör är kul:) Vi har övning 2 timmar varannan vecka och är inne på att lära oss Hela Carmina Burana tills Julen.
Folk är jättegulliga, och man skrattar ofta. Men jag tror faktiskt att jag lyssnar mer än vad jag sjunger. Jag ÄLSKAR sådan här musik. Får mig att tänka på t ex E.S Posthumus.
Hade även en inhoppare som diregent i Tisdags och jag satt även där och fnissade för mig själv.
Något började pysa och dirigenten skojjade om att det kunde vara en bomb. Han gjorde ett explosionsljud, men det var ingen som registrerade det tror jag. Ingen iaf förutom jag som är uppbyggd på ljud-humor (roliga ljud är ju det bästa som finns ju:))
Men som sagt, alla satt och var koncentrerade och dirigenten gick snabbt in på att dirigera igen och det var väl typ det som gjorde allt så roligt. Haha, sån är jag:)
Annars är vi rätt så många (kan det vara typ 40 stycken?) där vi är blandade nationaliteter. Har hört från många att det finns en svensk tenor där, men har inte luskat ut vem det är än:)
 |
| Kom på att jag inte lagt ut någon bild på skolan än, så här kommer den haha. Tre fönsterrader upp och där har vi vårat klassrum. |
 |
| Inte så viktigt kanske, men det är den här korsningen man ska leta efter för att hitta hem till mitt hem när man går på den här vägen (för nybörjare vilket jag fortfarande är haha). Jag brukar kolla efter Video-Dvd affären så är jag helt säker på vart jag ska:) fast snart läre jag mig väl allt utantill hoppas jag^ |
 |
| Vårat klassrum. Fast jag vet ju dock inte om vi får samma nästa klass. Hoppas gör jag ju, för jag gillar verkligen det:) |
 |
| Och korridoren. Ja, vi har en hiss:) Men jag använder den vääääldigt sällan (typ aldrig). Mycket roligare att springa upp och ned i trapporna ju:) |
Vattnet kom in under väggen och in på min sida. Men jag blev inte rädd och jag skrek inte, utan jag skrattade, haha. Som tur var så var det bara vatten och papper och inte så äcklig som det kanske låter.
Andra gången. Jag kommer dit, ska gå in på en toa och ser att någon lämnat en pappersrulle i handfatet ovanför toaletten. (när man spolar toaletten så sprutar det vatten i handfatet.) Jag såg att rullen var blöt, och att det samlat lite vatten där på grund av att den låg precis över slasken, men så osmart som jag då var den dagen också, så gjorde jag inget åt det utan jag bytte toalett för att jag sedan såg att toaletten inte var särskilt trevlig.
Jag är då på min toa och hör ett spolljud och då kommer den här tjejens skrik igen. Hjälp! Hjälp! Och jag skrattar... skrattar... OJ vad elakt, oj vad dåligt av mig som inte hade vett att göra nånting åt det, och där kom vattnet...
Jag vet vad ni tänker nu. Men hallå Frida, vad är det med dig egentligen!? Men jag har faktiskt ingen bra ursäkt till att jag inte tänkte på att göra nånting åt dom här sakerna då jag såg dem. Jag var helt enkelt bara som många andra, obrydd, lite ego och lat och valde en annan. Jag ångrar mig såklart, och hoppas att jag kan vara smartare nästa gång. (för den här tjejens skull dårå:P)
Sjukhus-dagen
Den 20 Feb var det dags för oss elever att gå till sjukhuset för röntgen. Här verkar det nämligen vara rätt så viktigt att försäkra sig om att man inte har TBC. Jag har då fått TBC-spruta som så många andra och kände mig inte särskilt orolig för detta. Vi fick skriva på ett papper om att vi mådde bra och sedan tog dom en röntgenbild på våra lungor. Jag berättade att min mormor haft TBC men att det var läääänge sedan.
 |
| Det blev ett stort tåg som begav sig mot sjukhuset. |
 |
| Jag gillar Tokyos rabatter. (men inget går ju upp mot mamsens fina där hemma^^) Du kanske skulle pynta rabatter i städerna mamma:) |
 |
| Folk stannade upp ibland och såg på vårat tåg som tog upp hela gatan. En lärare gick på sidan om oss och ropade "cykel!" och "någon vill förbi" osv. Jag kände mig som ett dagisbarn igen:) |
 |
| Öl, öl, öl. Alkohol helt enkelt. Jag undrar hur det är, får det här att öka på alkolisterna eller blir det liksom mer vanligt och tråkigt? |
 |
| Så sitter vi i sjukhuset. "Ett psykhem var ju vad det såg ut som men..) Gammalt men trevligt:) Vi frågade oss om det var bakom det där sjynket som vi skulle byta om haha. Som tur var inte^^ |
Ja, proceduren var som sagt väldigt kort och enkel. Det var bara att stiga in i ett rum där en glad japan stod och derigerade oss. Lärarna hade dock tjatat lite om hur man inte skulle ha på sig kläder med tryck och sådär, men det var nog typ hälften som inte lyssnat riktigt hehe.
Som vanligt (ja, även om det inte är hela världen, inte ens hälften! att detta händer)- så blev jag sist och alla hade gått hem då jag var färdig.
Men jag fick helt enkelt gå hem på ensam hand:)
Park-promenad
Det var riktigt fint väder den här dagen så jag passade på att gå runt i parken i närheten av Ryogoku-stationen. Jag hade min telefon med mig som tur var och kunde ta en massa bilder:) Kanske för många? haha. Nu var det fortfarande precis i början på våren så inte riktigt grönt än. Men det har ju sin tjusning ändå:) oh, jag älskar Parker, och helst japanska^^
 |
| Jag förstår inte heller... |
 |
| Vad ni ser är blommor i massvis som bildar det här mönstret:) Det var tre karlar som donade men jag tänkte direkt på min mamma av någon anledning. Vissa saker vill man visa henne ju^^ och vad kul det hade varit om man hade kunnat göra en rund rabatt där hemma där man gjorde något mönster:) bara för sakens skull liksom^^ Annars tyckte jag att det var ursött att dom här karlarna jobbade så fint med blommorna trots att dom såg ut som värsta karla-karlarna. I mitten stod det en svart glasdörr förresten (synns inte riktigt nu pga skuggan) och jag fick värsta Narnia-känslan. Jag undrar vart den leder egentligen:)? |
 |
| Ja, det stod även ett tempel i parken och jag blev nästan nödig. (jag funderade om det var gammalt och över hur det skulle vara att gå in i det.. Gamla byggnader är riktigt spännande. (därav nödheten haha. Vissa vet vad jag menar:)) |
Efter det så begav jag mig hemåt. Jag längtar tills sommaren och hösten då jag kan gå tillbaka hit och ta flera bilder. Kan tänka mig hur ännu mer vackert det kommer att vara då:)
 |
| Jag gillar dom japanska gatorna, men har inte nån riktigt anledning till varför... kanske för att det är japan helt enkelt:D |
 |
| Ett annat litet "tempel" när jag var på väg hem |
 |
| Och sedan ett annat. Fast jag vet inte vad jag ska kalla det riktigt. (är tyvärr och dumt nog inte så inne på japansk historia mm :(...) Iaf en liten liten gård om man ska kalla det så, som står vid gatan av den stora vägen som jag brukar gå på från skolan. Ser riktigt gammalt ut och jag blev nödig igen. Jag tänker först på vilka som varit där förr, vad som skett där och hur många som egentligen gått där över huvud taget inom tiderna då det funnits till. och kanske att där finns några andar också, vem vet? |
 |
 |
| Om man ändå hade varit bäst på Japanska. Då hade jag kunnat läsa om det här stället och faktiskt ha en aning om vad det är och vad det varit:) Nu får man helt enkelt bara fantisera om det^^ |
 |
| Leschkigt. |
Gå hem för dagen slutade med
Att då jag kommit ca 200 m från mitt hem, gått in på en Drug-store för att köpa skönhetspartiklar, så kom jag på precis innan jag skulle gå till kassan att jag aldrig tagit min plånbok från handfatet på sjukhusets toalett.
Då kollade jag min mobil och såg att skolan ringt mig 3 gånger. (hade inget ljud på telefonen he...he...
Jag börjar gå tillbaka med tunga steg. (5 kg extra skulle det bli den här dagen på dom ca 7 som jag redan gått. ) Nu är ju det bara barnmat för många, men för mig som var trötter och hungrig blev det lite jobbigt ja, haha^^ Det fanns heller ingen benri (bekväm) tåglinje som jag kunde ta direkt till närheten av sjukhuset, så det vara bara för mig att gå tillbaka igen och hoppas på att mina 12000 yen låg kvar i plånboken haha. = ca 1000 kr.
Jag ringde upp skolan som hade fått ett samtal från sjukhuset om att någon av deras elever hade glömt sin plånbok på toaletten, så det var bara för mig att gå och hämta den:).
 |
| Har inte alls något emot att gå omkring. Tokyo har sådana fina grejjer. |
När jag kom till sjukhuset igen med supertrötta ben efter att jag oroat mig över att jag aldrig skulle hitta det igen pga att jag aldrig kom fram någon gång som det kändes, så gick jag upp till kontoret där en massa människor satt och gjorde sina sysslor.
En kort och glad man kom fram till mig och gav mig min plånbok tillbaka. Han verkade mycket orolig över om något blivit stulet och jag fick kolla i plånboken om allt fanns kvar innan han lät mig gå. Och som tur var, allt var kvar:D Yeah!
Det är en till anledning till att jag gillar Japan:) Här är det inte många gånger som man blir bestulen på sina grejjer. (om jag nu inte ska räkna med den gången som någon tog mitt paraply ur paraplystället på banken en riktig "spöregnig" dag. Men då tänkte jag bara att den här andra säkert behövde det mer haha).
Jag hörde även från någon som sa att den hittat 10 000 yen på marken (ca 800 kr just då), lämnat in den hos polisen, och efter några veckor då han/hon ringde tillbaka för att fråga om någon hämtat pengarna så fanns dom fortfarande där. Hon/han fick då gå dit och ta pengarna själv. Inte ens poliserna hade tagit dem, det kallar jag artigt^^
Ja, men så var det med den dagen. Jag gick tillbaka till mitt hem (trött som bara den) åt något gott (minns inte vad, men jag minns att jag njöt haha) och gick sedan och la mig, jaaa^^
Slut för idag, tack för idag^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar