73. Man kan ju göra mycket för att lindra stressen

1. Som att dansa:).

Jag har redan berättat om de två bilderna ovan, då vi var på Bonodori och dansade uppe på en ställning. Men  Bilden här nedan kommer från en av de två gånger som bara jag var och dansade med "dansklubben" för pensionärer på ett ålderdomshem och som bilden kommer ifrån -ett sjukhus.

Jag var rädd till en början och trodde att gubbarna och tanterna skulle bua och säga något i stil med "sluta" "gå iväg" "tyst" (ja, som man fick höra då man lussade på högstadiet 😹) men dom var jättegulliga och peppade verkligen med sina glada leenden och ord som "duktigt!" "Bra gjort" "vacker som en docka" osv. Men jag har lovat mig själv att inte bli för självgod:)

Jag har olyckligtvis blivit lite för liten för min yukata..

Oh ja! Här har vi en nyfixad video på när vi var och dansade för första gången på stationen och i parken. Jag är med, jag är med:P

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=GtjiPJgnxfM

Tyvärr så kan jag inte lägga in videon av någon anledning på bloggen, men klicka på länken ovan och ni kommer till Youtube:)

2. Genom att dricka eller äta gott!

Jag blev jätteglad när jag såg den här på Seven Eleven idag. Jag ÄLSKAR Matcha! (Grönt te)

Igår var jag och Shu på en indisk/tailändsk restaurang och åt indiskt. Det var verkligen jättegott! 

Jag den dummingen struntade i mitt mjölförbud och har sedan haft lite problem med magen. Som tur är måste jag ju tillägga, är att genom att äta gluten så blir jag inte jättedålig, utan matsmältningen blir bara lite segare. Så jag äventyrar inte mitt liv på något vis😷

3. Man kan också plugga!

Ja, det kan man faktiskt. Om man oroar sig för att man inte pluggar, då kan man plugga lite och det känns lite bättre:)

Mycket är på G just nu, kan hända att jag får ett lån så att jag kan gå en utbildning som jag ju var och tittade på. Mina gulliga syskon ska hjälpa mig och jag känner mig väldigt lyckligt lottad. 

MEN! Det är mycket som ska fixas dom här kommande veckorna. Nytt pass (mitt går ut i Januari nästa år så dags att förnya det. Synd att det är så bajsigt dyrt bara), göra ett japansk bankkonto (krävs för att kunna betala skolavgiften), fixa en japansk sjukhusförsäkring (80 kr i månaden och det blir billigare att gå till läkaren.), 

Och att Smälta det här!

Ja, är det bara jag som stänger av och blir smått deprimerad när jag har en massa saker som jag måste göra?

Allt känns nästan hopplöst och man tvekar på sig själv. Hade någon sagt till mig att Precis ALLT redan var fixat och det bara var att leva vidare tills April nästa år så skulle jag verkligen känna att det här var kul, 

trots att jag kommer att vara borta från sverige ca 2.5 år till.. 

Men vi får se hur det här går, som då jag först skulle söka in till Manabi för ca 1 år sedan och inte riktigt vågade säga att det var spikat och klart så ska jag inte heller göra det den här gången. Jag vill alltid förbereda mig på att något annat händer och man lever på annat vis:)

Hursom så kommer nästa år bli jättebra, vad som än händer.

Nu ska jag plugga inför provet jag har imorgon🙊

Ja, just ja! nämnde senast för ca 2 veckor sedan för mina bästa vänner att jag inte färgat håret på jättelänge och var jättestolt över det,

Men så insåg jag att det hår som jag färgat sönder började att gå mig på nerverna. Jag hittade en hårfärg som var jättelik min utväxt så att jag slipper färga utväxten i framtiden:) det är ju skönt att slippa krångla med sånt iaf💩